Exempel på dikter från dadaismen

Liksom andra konstnärliga avantgarder ifrågasatte han allt etablerat: kulturell tradition, dess institutioner, deras normer, skönhetsbegreppet, formaten, koder och gränser för konstnärliga discipliner. Det är därför dadaismen ansågs vara en form av "antikonst", på grund av dess anda av motstånd och trots mot det etablerade, särskilt med hänsyn till det borgerliga samhällets värderingar.

Dadaismen spred sig till områdena litteratur, skulptur, måleri och till och med musik, men också till den ideologiska sfären: det var en livsstil som föreslogs gå emot värderingarna accepterad.

I poesin hade han stora exponenter. Bland de mest framstående poeterna inom Dadarörelsen kan vi nämna Hugo Ball, Tristan Tzara, Jean Arp, Francis Picabia, Wieland Herzfeld, Emmy Hennings, Louis Aragon m.fl.

Karakteristika för dadaismen i poesi

Exempel på dadaistiska dikter

"Wild Water" av Tristan Tzara
Översättning av Aldo Pellegrini

ögonens hungriga tänder
sotigt siden
öppen för regnet
hela året
naket vatten
mörknar svetten från nattens panna
ögat är inneslutet i en triangel
triangeln stöder en annan triangel

ögat med reducerad hastighet
tuggar sömnfragment
tuggar soltänder tänder lastade med sömn

det ordnade bruset i glödens periferi
är en ängel
som fungerar som ett lås för låtens säkerhet
en pipa som röks i rökfacket
i hans kött filtreras skriken genom nerverna
som leder regnet och dess teckningar
kvinnor bär det som ett halsband
och väcker astronomers glädje

Alla tar det för en uppsättning marina veck
sammetslen av värmen och sömnlösheten som färgar den

hans öga öppnas bara för mitt
det finns ingen annan än jag som är rädd när han tittar på den
och lämnar mig i ett tillstånd av respektfullt lidande
där var magmusklerna och hans oflexibla ben
hittats i ett djurs andedräkt med saltlösning
Jag avfärdar blygsamt molnformationerna och deras mål
outforskat kött som polerar och mjukar upp det subtilaste vattnet

"Dödsdansen, 1916", av Hugo Ball
Översättning av Daniel Bencomo

Så förgår vi, så förgår vi,
varje dag går vi under,
det är väldigt bekvämt att låta sig dö.
På morgonen fortfarande mellan dröm och dröm,
Vidare vid middagstid.
På natten i gravens djup.

Krig är vår bordell.
Vår sol är gjord av blod.
Döden är vår symbol och slogan.
Pojke och hona överger vi
Hur bekymrar de oss?
Nåväl nu är det möjligt
Bara överge oss själva.

Så här mördar vi, så här mördar vi,
varje dag stenade vi
våra kollegor i dödsdansen.
Stå upp brorsan framför mig,
Broder, ditt bröst!
Broder du måste falla och dö.

Vi grymtar inte, vi grymtar inte.
Varje dag håller vi tyst
Tills ilium roterar vid sin träffpunkt.
Hård är vår säng,
Vårt bröd är hårt.
Smutsig och blodig den älskade Guden.

"Elegy", av Tristan Tzara
Översättning av Darie Novácenau

Den gamla själen, älskade, du vill att jag ska vara som sommarblommorna
under vintern är fåglarna inlåsta i sina burar

Jag älskar dig när kullen väntar på dalens kropp
eller när jorden väntar på det tjocka och bördiga regnet

Jag väntar på dig varje kväll vid fönstret och löser upp pärlor
lägger ner böckerna, läser mina verser

Och nu är jag glad när hundarna skäller på gården och hundarna skäller
och när du kommer för att stanna hos mig tills imorgon till imorgon

Min glada själ är som vårt varma rum
När jag vet att det har snöat och gatorna är klädda i vitt

"Och slå och slå och slå", av Jean Arp
Översättning av Jesús Munárriz

och fortsätt slå och igen
och så vidare
och en gång två gånger tre gånger upp till tusen
och börja om med mer kraft
och träffa den stora multiplikationstabellen och den lilla tabellen
att multiplicera
och det slår och slår och slår
sida 222 sida 223 sida 224 och så vidare till sida 299
gå till sidan 300 och fortsätt till sidan 301 till sidan 400
och slå den här en gång framåt två gånger bakåt tre gånger
upp och ner fyra gånger
och nådde tolv månader
och de fyra årstiderna
och sju dagar i veckan
och skalans sju toner
och de sex foten av iambs
och husens jämna nummer
och slå
och slå ihop allt
och kontot är klart
och ge en.

"Morfin" av Emmy Hennings
Översättning av José Luis Reina Palazón

Vi ser fram emot ett sista äventyr,
vad bryr vi oss om solen i kupolen!
Tornande dagar upplyft fall från sin höjd.
Rastlösa nätter - be i skärselden.

Vi läser inte längre dagens press.
Ibland bara på kuddarna ler vi,
för vi vet och förstör allt,
Vi flyger hit och dit i kall feber.

Män kan springa och ambition.
Idag faller regnet ännu mörkare.
Vi går igenom ett osäkert liv
och vi sover, förvirrade, utan att vakna.

"Canto funebrulicular", av Wieland Herzfelde
Översättning av Jesús García Rodríguez

Wantía quantía wantía
Där sitter min moster
Sedan Ephraim svalde spargrisen
Han vandrar - ayayay -
Där ute och betala ingen skatt.
Wirt dränkt i svett masserar hennes rumpa
Med ansökan!
Safte vita rati rota sqa momofantieja,
Vad gråter du, gamla faster?
Oelisante är död! Oelisante är död!
Himlar, godhet, min korsfästelse, sakrament, extremt elände!
Han var fortfarande skyldig mig femton och femtio euro.

Se även: