30 exempel på sonetter

De sonett det är en begränsad poetisk komposition, med en fast form. Den är sammansatt av fjorton hendecasyllable verser, som är uppdelade i två kvartetter och två trillingar. Rimmen är konsonant och för närvarande kan dess fördelning variera. Det finns även sonetter skrivna på Alexandrian.

Heter strof till kombinationen eller grupperna av verser som upprepas regelbundet. Kvartetten är en strof i fyra rader. I sonetten är kvartetternas rim fast: första versen sammanfaller med fjärde medan andra och tredje rimmar med varandra. För sin del kan trillingarnas rim variera.

Tripletten är en strof som består av tre verser. I sonetten har de sista trillingarna sin egen ramsa. I de två första verserna i båda stroferna rim, medan slutverserna rimmar med varandra.

Sonettens struktur

1 ——————— a
2 ——————— f
3 ——————— f
4 ——————— a

1 ——————— a
2 ——————— f
3 ——————— f
4 ——————— a

1 C
2 C
3 ——————— d

1 C
2 C
3 ——————— d

Andra möjliga metriska scheman för trillingsrim är: CDC-DCD eller CDE-CDE.

Sonettens ursprung

Även om det inte är känt med säkerhet när denna sammansättning började användas, är de första sonetterna från medeltiden. Denna struktur föddes i Italien och dess användning spreds senare över hela Europa och Amerika.

De teman de utvecklar är väldigt varierande. Till exempel: kärlek och sorg, glädje och sorg, ensamhet, bland annat. I den mest klassiska sonetten används kvartetter för att introducera ett problem och trillingar för att avslöja en stängning eller lösning på den konflikten.

Exempel på klassiska sonetter

1. Sor Juana Ines De La Cruz

Feliciano avgudar mig och jag avskyr honom;
Lisardo hatar mig och jag avgudar honom;
för vem jag inte känner mig otacksam, gråter jag,
och den som gråter mig öm jag känner inte för det.

Till den jag mest föraktar, den själ jag erbjuder; 5
till dem som erbjuder mig offer, jag föraktar;
Jag föraktar den som berikar min inredning,
och den som gör förakt, jag berikar.

Om jag med min förseelse tillrättavisar en,
den andre förolämpade mig förebråar mig; 10
och att lida hur som helst jag kommer,

för båda plågar mitt förstånd:
du bad om det jag inte har,
och den som inte har vad jag ber honom om.

1. Garcilaso de la Vega

Som den ömma mamman som den sörjande
frågar son honom med tårar
något, varav att äta,
Han vet att ondskan han känner måste böjas,

och den fromma kärleken tillåter honom inte 5
som överväger den skada som gör
det han ber honom att göra, springer han,
och böja det onda och blidka olyckan,

så till min sjuka och galna tanke,
att han i sin skada frågar mig, jag skulle vilja ha 10
ta bort detta dödliga underhåll.

Men fråga mig och gråt varje dag
så mycket att hur mycket han vill att jag samtycker till honom,
glömmer hans död och till och med min.

1. Francisco de Quevedo

Det är brinnande is, det är frusen eld
det är ett sår som gör ont och inte kan kännas,
det är en god dröm, en dålig present,
det är en väldigt tröttsam kort paus.

Det är en förbiseende som ger oss omsorg,
en fegis, med ett modigt namn,
en ensam vandring bland folket,
en kärlek bara för att bli älskad.

Det är en fängslad frihet
som varar till den sista parasismen,
sjukdom som växer om den botas.

Det här är Kärleksbarnet, det här är hans avgrund.
Se vilken vänskap han kommer att få med ingenting
han som är emot sig själv i allt!

1. Ruben Dario
   "Om vintern"

På vintern, titta på Carolina.
Halvt hopkrupen, vila på soffan,
Insvept i sin sobelrock
Och inte långt från elden som lyser i vardagsrummet.

Den fina vita angoran bredvid hennes vila,
Borsta sin nos mot Alençóns kjol,
Inte långt från porslinskannor
Hur en halv silk screen från Japan gömmer sig.

Med sina subtila filter invaderar en söt dröm henne;
Jag går in, utan att göra ett ljud; Jag lämnar min grå rock;
Jag ska kyssa hennes ansikte, rosa och smickrande

Som en röd ros som var en fleur-de-lis.
Öppna dina ögon, titta på mig, med din leende blick,
Och medan snön faller från Paris himmel.

1. Federico Garcia Lorca
   "Adam"

Pablo Neruda, omgiven av spöken

Blodträd vattnar på morgonen
där den nyfödda stönar.
Hans röst lämnar kristaller i såret
och ett bendiagram i fönstret.

Medan ljuset som kommer fixat och vinner
vita fabelmål som glömmer
tumultet av ådror på flykt
mot äpplets grumliga svalka.

Adam drömmer i lerfeber
ett barn som galopperar närmare
av hennes kinds dubbla slag.

Men en annan mörk Adam drömmer
neutral måne av fröfri sten
där ljusets barn kommer att brinna.

Typer av sonetter

Sonetten är en mycket gammal form av versifiering, så när den blev populär genomgick den förändringar och anpassningar till olika språk och tider. Därifrån härleds de olika typerna som behåller relationen till den ursprungliga strukturen, men erbjuder förändringar i det metriska schemat.

• Sonett. Det är en sonett av mindre konst, vars verser inte är hendecastavelser utan oktostavelser (eller till och med verser med mindre än åtta stavelser). Denna variant av sonetten var särskilt populär inom modernismen men används inte särskilt mycket på spanska. Till exempel:

Cayetano Fernández Cabello 
"Den vältaliga talaren" (1864)

"Kom med mig för att beundra
En vältalig talare;
(Juan sa till Clemente,
Börjar de två att gå)
Demosthenes var en downer
Och Tulio en oförskämd,
Jämfört med torrent
Av hans enastående vältalighet.
- "Jag kommer att få en nöjesgåva,
Clemente sa: det är affärer
Det var alltid i min smak.
Och Juan pekar på saken
Ett sorgrum
Och där ligger en avliden.

• Akrostisk sonett. Initialen på varje vers bildar en akrostik, det vill säga läses vertikalt, bokstäverna som varje vers börjar med bildar ett ord eller uttryck.

Patricio de la Escosura 
Från pjäsen Court of Good Retirement (1857) 

jagra från himlen, kärlek, det var dina bilder:
Spå den som avgudar ett omöjligt föremål:
TILLrde och hans eld, som dolde respekt,
BRamando andas ut i snabba suckar.
OCHFörgäves mjukar de upp brons och porfyr
Ltårar av smärta. Grym Aleto!
¡Dlycka till! Inte en enda tillgivenhet förändras,
OCHn båda ändrar mannen i snabba svängar.
Barbarisk kärlek, ge hopp,
ELLER låt hans förakt få mig att glömma:
Rompe, men livets band:
Baste redan vad som led till din hämnd
ELLERh! lyssna inte, älska eller be inte dumma:
Neller: otacksam: aldrig hatad. Det är väldigt nödvändigt att lära sig

• Skarp sonett. Kvartetter är i form av en akut oktav, det vill säga två strofer med fyra hendecasyllable rader med konsonant rim, där den fjärde raden är akut. I trillingar bär de tredje parterna skarpa verser och rimmar med varandra. Till exempel:

Anonym

Som ett religiöst Vesta-tempel
av min själ mysteriet och simulacrum
som blåser upp höljet av helig respekt
Det är kärlekens heliga eld.
Resten... bronshallen,
den skuggiga skogen av vintergrön grönska,
alabasterfontänen och den högtidliga
majestätisk tystnad runt om.
Att vårda elden, det gudomliga
Jungfru av vänskap, med ett stort steg,
av trottoaren vid plattorna går.
Stjäl den inte, ni vanhelga ovärdiga människor,
att helgerån inte förblir ostraffat:
den hämnande strålen kommer att beröra dig.

• Alexandria sonett. Den är sammansatt av Alexandria verser. Det vill säga fjorton rader med fjorton metriska stavelser, var och en med accent på den tredje och trettonde stavelsen. Till exempel:

Ruben Dario
"Caupolicán", Blå (1888)

Det är något formidabelt som den gamla rasen såg:
robust trädstam på axeln av en mästare
vild och häftig, vars kraftiga mace
bära Herkules arm, eller Simsons arm.

Hans hår för en hjälm, hans bröst för en bröstsköld,
kan en sådan krigare, från Arauco i regionen,
Skogens spjut, Nimrod som jagar allt,
hamstring en tjur, eller strypa ett lejon.

Han gick, han gick, han gick. Han såg dagens ljus,
den bleka eftermiddagen såg honom, den kalla natten såg honom,
och alltid trädstammen på titanens rygg.

"El Toqui, el Toqui!" ropar den rörda kasten.
Han gick, han gick, han gick. Gryningen sa: "Nog",
och den stora kaupolikanens höga panna höjdes.

• Assonans sonett. Använda sig av assonansrim genom hela dikten, istället för rim av den klassiska sonetten. Till exempel:

Bernardo Ortiz de Montellano
«V», Blå himmel död (1937)

Denna kropp förseglad av tröghet,
Jag lever utan röst, frånvarande utan mening,
att till rop av män inte vaknar
och drömmen drar sitt hemliga öde,
denna kropp, min kropp, dämpad
till dimman mer dimma av mina döda
ensamhet, utan närvaro eller öde,
förlorade luften utan att känna till essensen;
denna kropp utan röst, metall utan eld,
hand utan farväl att jag inte rör mig,
arm, lilja av lava och aska,
luft utan en fläkt av grön ömhet;
denna röstlösa kropp är inte längre liv,
men varken sömn eller död.

• Sonett med svans. Den använder en bruten varannan vers, som kan vara fyrstavelse eller pentasyllabisk, det vill säga fyra eller fem stavelser. Till exempel:

Juan Diaz Rengifo
Från Spansk poetisk konst (1592).

Ögonen på den ärligaste duvan,
eller från åttonde himlen stjärnorna
glittrande:
Auroras panna, när den dyker upp:
Till granatäpplena de vackra mexillas
liknande:
Läppar som karmin förvandlades till gummi,
jungfrurs ord och vickningar
inte arrogant:
Bröstet kvalificerade poma,
fötterna som rubiner som ger gnistor,
o Diamanter:
Stigningen kvalité av en vacker sådan. handflatan,
och elfenben den vita halsen och händerna,
är gåvor från denna heliga kropp
av Maria
eftersom interiören och själen,
Kom, o suveräna keruber
att sjunga, som inte längre kan så mycket
min Talía.

• Kontinuerlig sonett. Endast två typer av konsonantrim finns tillgängliga för de fjorton raderna, lika fördelade. Till exempel:

Juan Diaz Rengifo
Från Spansk poetisk konst (1592)

Spritig aska, vidrig blandning,
man av damm, och tårar bildades,
genom gudomlig lag dömd till döden:
Varför slutar du inte med din galenskap?

Börjar redan gråta bittert,
hur mycket du är arg på Gud,
det dåliga livet, den bortkastade tiden,
om du inte vill se dig själv bråttom.

Att kalla dig är graven,
smal plats, do kommer att begravas
glädje, ära, befallning och skönhet,

och hur mycket i det här livet uppskattas:
Själen är odödlig, och den varar alltid,
hon ensam anställer din vård.

• Sonett av oberoende kvartetter. Varje kvartett har olika rim. Till exempel:

Blas de Otero
"Långt", Vad sägs om Spanien (1916)

Hur mycket Bilbao i minnet. dagar
skolpojkar. Grå solnedgångar,
regnig. Förträngda glädjeämnen,
smygfilm, jordnöt, anis.

Hög altan, torsdags procession
helig, långfredag, helig, helig.
Genom Pasagarri snöar de sista
och av Archanda gjorde ormbunkar gråtande.

Gamla Bilbao, gamla nya torget,
Auger Auger, arkader
bredvid Nervión: mitt hänsynslösa liv
och välsignad. (Grottans jungfru,
låt det regna, regna, regna.) Barrizales
av själsflickan och öm och sönderslagen.

• Dialog sonett. Kompositionen är i form av en dialog, där två eller flera karaktärer för ett samtal. Det brukar vara humoristiskt. Till exempel:

Miguel de Cervantes Saavedra
"Dialog mellan Babieca och Rocinante", Den geniale gentlemannen Don Quijote från La Mancha (Del I, kapitel IX) (1605)

B-Hur är du, Rocinante, så smal?
R-För att du aldrig äter, och du arbetar.
B-Tja, hur är det med korn och halm?
R-Min herre lämnar mig inte en bit.
B-Kom igen, sir, du är väldigt dåligt uppfostrad,
för din rövtunga upprör mästaren.
R-Ass går från vaggan till höljet.
Vill du se det? Titta på honom i kärlek.
B-Är det dumt att älska? A-Det är ingen stor försiktighet.
B-metafysisk är du. R-Jag äter inte.
B-Klaga på godsägaren. A-Det räcker inte.
Hur ska jag klaga på min sjukdom,
om mästaren och godsägaren eller butlern
är de lika stygga som Rocinante?

• Dubbel eller dubbel sonett. En rad med heptastavelse läggs till efter varje udda rad i kvartetterna och en annan efter den andra raden av trillingarna. Därför har den dubbade sonetten fjorton hendecasylable rader och sex sju-stavelser rader. De tillagda verserna måste rimma med den närmast föregående versen. Till exempel:

Juan Diaz Rengifo
Från Spansk poetisk konst (1592)

Kärlek är ett överlappande band på jorden,
lömsk tjuv,
ponçoña mellan den söta honungen stoppad,
orm i nykrympta yruas,
som ger ett dödligt sår,
djupt i det trygga och breda vadstället:
Lejon bredvid den krökta stigen,
av hunger trött
det glittrar bland de gömda stråna,
smicker, med vilket vårt liv dör,
inträde utan utgång,
slottet nedan bryts:
Headpiece av fiender i bergen,
låtsad krokodil klagan,
ljus utan pauilo,
variabel takvindflöjel;
ull genom att sno en tunn tråd,
uppenbart och lagligt bedrägeri,
obotlig feber,
lovar fred, men det är samma krig.

• Sonett med eko. Det sista ordet i varje vers upprepar slutet av föregående ord, som ett eko. Det är en version av sonetten som var populär i barocken. Till exempel:

Lope de Vega
Pastorer av Betlehem (1612)

Välsignad är den som på en köpt äng,
det ensamma livet skyndar rent,
och bland de hårda grödor och grönsaker,
utan att någonsin ha en plog.

Han går inte i bukten förvisad felaktig,
inte heller i staden med mened röst svär han,
att ingen av de civila galenskaperna botar,
inte heller avslöjar han sin lånade status.

I ensamhet som underhåller dig har du,
för blazon den förklädda hackan,
säng i deras vete, i deras badande flockar.

Att, för att ha det som passar honom kommer,
det är allt i slutet av dagen ingenting,
åren går lyckligt utan bedrägeri.

• Fastkedjad sonett. Från den andra versen rimmar det första ordet i varje vers med det sista i föregående vers. Till exempel:

Juan Diaz Rengifo
"Till visdom", Spansk poetisk konst (1592)

Skulle till Gud, det i dig, Visdom
(Själens guide och himmelsk ljus)
Jag skulle ha använt den långa dagen
den kalla natten, tiden, som han förlorade.

Jag hade med ditt söta sällskap
glädje i motgång och hel frid:
se vad jag inte såg när jag trodde,
att jag såg, vad jag aldrig skulle vilja se.

Övervunnen från okunnighet, fattig och blind
Jag ger dig den åldrade intelligensen
avfyrad från sysslolöshet och fåfäng lek,

Jag ber dig att ta emot honom, fastän det har varit
förlorad av sin stora oro,
lugn måste finna dig överlämnad.

• Enumerativ sonett. Den föreslår inga förändringar i mätaren, som är identisk med den för den klassiska sonetten. När det gäller den tematiska organisationen, utveckla temat gradvis i de första tretton verserna och resultatet utspelar sig först i den sista versen. Till exempel:

Gabriel Lopez Maldonado
Sångbok (1586)

Dödligt raseri som fördömer hjärtat,
i hårda helvetet, till eländig gråt;
gift, det med omättlig hunger,
du spill och sprider genom mina ådror;

rasande frenesi, vilken röra
den mest mogna och hållbara hjärnan;
himlens vrede, hård och svårbehandlad,
våldsamt fängelse, grova kedjor;

monster som is och eld tillsammans
du lägger in inälvorna i din uppväxt,
ruin och pest av landet;

dödsfiende till hur många människor
den vida världen och helvetet omsluter,
När tar mina missöden ett slut?

• Sonett med estrambote. Till sonettens klassiska struktur läggs en bisarr, det vill säga en vers eller serie verser som ingår i slutet av dikten. Strukturen på stramboten är vanligtvis: en heptastavelse som rimmar med föregående vers och två hendecastavelser som bildar en kuplett. Kallas även "sonnet caudato", den har vanligtvis en humoristisk prägel. Till exempel:

Miguel de Cervantes Saavedra
"Till stormen av kung Felipe II i Sevilla" (1598)

Jag röstar till Gud att denna storhet skrämmer mig
och för att ge en dublon för en beskrivning!
för vem förvånar inte och undrar
denna berömda maskin, denna rikedom?
För Jesus Kristus levande, varje bit
värd mer än en miljon, och det är fläck
må detta inte vara ett århundrade!, oh stora Sevilla,
Rom triumferande i ande och adel!
Jag slår vad om att de dödas själ
för att njuta av denna sida idag har lämnat
härligheten, där den lever för evigt.
Den här hörde en mobbare och sa: «Det är sant
hur mycket säger voacé, herr soldat,
Och den som säger något annat ljuger."
Och sedan inkontinent
stämplade faneren, krävde svärdet
tittade åt sidan, gick och det fanns ingenting.

• Engelsk sonett eller Shakespeares sonett. Den består av tre kvartetter utan rim och en sista kuplett. Till exempel:

Jorge Luis Borges
"Ögonblicket", Den andra, densamma (1964)

Var kommer århundradena vara, var kommer drömmen
av svärd som tartarerna drömde om,
där de starka murarna jämnade ut,
var Adamträdet och den andra stocken?

Nutiden är ensam. Minnet
sätter upp tid. Succession och bedrägeri
Det är klockans rutin. År
den är inte mindre fåfäng än fåfäng historia.

Mellan gryning och natt finns en avgrund
av plågor, av ljus, av bekymmer;
ansiktet som syns hos de slitna
nattens speglar är inte samma sak.

Det flyktiga idag är svagt och är evigt;
en annan himmel vänta inte, inte heller ett annat helvete.

• Omvänd sonett. Den klassiska strukturen är omvänd: dikten börjar med två trillingar och avslutas med två kvartetter. Till exempel:

Ricardo Carrasquilla platshållarbild
"Inverterad sonett", Selected Coplas (1881)

Musa, låt oss göra en sonett baklänges:
det vill säga, låt oss börja uppgiften
för att skriva den sista trillingen.

Det är nödvändigt att leta efter någon idé;
men jag måste varna dig här, i hemlighet,
det varken av tro eller av hopp.

Hopp och tro är inte på modet;
välgörenhet i sig är gammaldags;
ingentings heliga rättigheter
endast det gotiska folket förnekar dem.

Idag gör inget ont människan lerig,
och barnbarnen till apan och den söta
de vet bara "jag vet att jag inte vet någonting",
och de bygger all vetenskap på tvivel.

• Tunga och not sonett. Manliga och kvinnliga könsord växlar. Till exempel:

Francisco Luis Bernárdez
Från Elementära dikter (1942)

Dagen, som förut var mörk natt,
dagen blir mer och mer ren;
natten, som brukade vara en mörk dag,
Det blir en allt renare natt igen.
Himlen, som tidigare var orent land,
Himlen är mindre osäker igen;
jorden, som brukade vara en oren himmel,
Det är återigen ett mindre osäkert land;
sedan denna dag utan klander,
eftersom den här natten inte är natt,
sedan i denna himmel som förvisar,
eftersom i detta land som inte är land,
hjärtat, igår obebodd,
det blir ett förälskat hjärta igen.

• Parad sonett. Kvartetternas (och ibland även trillingarnas) rim är organiserat i kupletter och följer inte den metrik som beskrivs i början. Dessutom är asonans- och konsonantrim tillåtna. Till exempel:

Alfonso Reyes
Från 5 nästan sonetter (1931)

Eftermiddagar som denna, när har jag andats dig?
Löst hår, fuktigt från badrummet;
gårdslukt, halsen sval,
våren gjorde allt blomma och vatten.
Porten öppnades och vi red;
himlen var sång, smeka fältet,
och löftet om regnet gick
levande och glad för de höga topparna.
Varje löv darrade och det var mitt
Och du också, av skakad rädsla
mellan förnimmelser och blixtar.
Stjärnorna slår mellan molnen,
och jordens puls nådde oss
från hästens lätta steg.

• Polymetrisk sonett. Verserna har olika antal stavelser. Till exempel:

Blas de Otero
Från På spanska (1960)

Här slutar första delen.
Hur många papper för vad Femhundra.
Femhundra poäng till de fyra vindarna
och -bara- en man mot all Art.

Slutar? Född. Final, åsido.
Fyrtio aska mars,
vind,
och slutligen en eld där man kan bli arg.
En man. Endast? Med sitt lösliga jag
i dig, i dig och i dig. Rund vägg?
Å nej. Oss. Vida hav. Hör oss
och när den röda farellónen är suddig,
en annan, en annan och en annan kommer att förbinda sitt blad
grön. Det är skogen. Ja havet. Följ oss.

• Sonett med upprepning. Det sista ordet i versen upprepas i början av nästa vers. Till exempel:

Juan Diaz Rengifo
Från Spansk poetisk konst (1592)

Rädda världen din magra fästning,
styrka av kött jag inte vill ha,
Jag vill tjäna den som jag hoppas på,
Jag hoppas att det kommer att göra min svaghet ek.
Svaghet i dygd är stor elakhet,
elakhet tillåter inte en ryttare
cauallero i blodet, inte i pengar,
pengar som förmörkar adeln.
Sann adel i Gud finns
hitta den som föraktar sig själv,
Att prissätta Gud ensam i honom är ärat.
Gud hedrar sina egna, när han är tyst,
håll käften, för i tysthet hjälper han,
ger tålamod och ära i vanära.

• Plexad sonett. Det alternativa rimmet (ABAB-ABAB) tillämpas i kvartetterna.

Manuel José Othon
"Vild idyll" (1906)

Det är mitt adjö... Varsågod, bruna och stram,
över slätterna som pinsamheten skållar,
när du ser ditt brinnande hår,
som en förbannelse över ditt svärd.

Vad väntar mig i min ödslighet?
(Jag kan knappt se din släpande kjol):
ett vårlov
och en evig nostalgi efter smaragd.

Den mänskliga jordbävningen har förstört
mitt hjärta, och allt i det förfaller.
Dåliga minnen och glömska!

Jag ser dig fortfarande, och jag har redan glömt din panna;
bara, åh, jag tittar på din rygg, vad ser du på
det som flyr och försvinner för evigt.

• Retrograd sonett. Dikten bevarar sonettens betydelse och form, även om den läses åt ett annat håll. Till exempel:

Juan Diaz Rengifo
Från Spansk poetisk konst (1592)

Helig Återlösare och söta brudgum,
pilgrim och himlens högsta kung,
himmelsk väg, fast tröst,
käre Frälsare, roliga Jesus:

Trevlig, fridfull, förtjusande äng,
fint rubinset, eld i is,
gudomlig kärlek, tålmodig och helig iver,
perfekt och härlig förebild:

Visa av kärlek och välgörenhet
Du gav, Herre, till världen genom att bli människa,
fattigt land, och ödmjuk mot er samling,

Du kom människan, och Gud, skydd och liv,
vårt liv och elände förbättras;
den innehåller en sådan storhet, ett sådant rykte.

• Sonett av tretton verser. Sista versen är utelämnad. Det är en mycket populär variant inom modernismen. Till exempel:

Ruben Dario
"XIV", Sånger om liv och hopp (1905)

Av en ungdomlig oskuld
vad man ska behålla utom det subtila
parfym, essensen av hennes april,
den mest underbara essensen!

För att jag ångrade mitt samvete
det var av ett klangfullt elfenben
en berättelse som var av de tusen
och One Nights of my existence...

Scheheraza somnade...
Visiren mediterade...
Dinarzarda dagen glömde ...

Men den blå fågeln kom tillbaka ...
Men... Ändå... Alltid... När ...

Följ med: