10 psalmexempel

A hymn är en poetisk, sjungen eller musikalisk komposition där gudar, helgon, hjältar eller viktiga karaktärer prisas eller prisas. I psalmerna firas också betydande händelser eller representeras en nations eller ett samhälles identitet. Till exempel: La Marseillaise (den franska nationalsången).

Hymnen tillhör lyrisk av poesin, därför att den förmedlar känslor och tankar om upphöjelse och firande och för att subjektiviteten i sitt uttryck råder över objektiviteten.

Psalmerna förändrade sina egenskaper under olika tider. I forna tider sjöngs de av en kör och fokuserade på att prisa gudomliga eller mytologiska varelser.

På medeltiden var de kopplade till den katolska liturgin, i allmänhet sjöngs de av en eller flera personer i olika typer av ceremonier och de hyllade de kristna gudomligheterna.

Från 1700-talet började de hänvisa till delar av naturen och senare började de användas för att representera en gemenskap. Så är fallet med nationalsånger, som speglar ett folks identitet.

• Se även: typer av dikter

Egenskaper för hymnen

• Ämnen. Teman för en psalm kan vara gudars, hjältars, helgons eller viktiga personers liv eller gärningar; minnesvärda händelser eller representativa delar av en nation eller ett samhälle.
• Strukturera. Strukturen i en psalm bildas av strofer (set av verser) och, i många fall, av refränger eller refränger (strofer som upprepas i olika delar av kompositionen).
• Berättande Y beskrivning. I en psalm är det mycket vanligt att olika händelser berättas eller att det aktuella ämnets egenskaper beskrivs. I båda fallen används alltid en festlig och känslomässig ton.
• Retoriska figurer. Talfigurer används ofta i psalmer, t.ex porträtt, den överdrift eller den liknelse, med syftet att göra en estetisk komposition.

psalmexempel

1. Fragment av "Psalm III - Till Apollon" (Man tror att den skrevs mellan 660 och 585 f.Kr. C.), av Homer

Hans far ger denna nektar i en gyllene bägare,
hälsar sin son och sedan de andra gudomligheterna 
där bosätter de sig; gläd dig augusti Leto 
ty hon födde en mäktig son, beväpnad med en båge.
Hälsa, välsignade Leto, för du födde berömda barn,
Suverän Apollo och pilskjutande Artemis,
henne i Ortygia och han i steniga Delos,
lutad på ett högt berg, Cintos eminens,
mycket nära palmen, bredvid Inopo-strömmarna.
Hur ska jag fira dig, som firas i alla 
psalmerna?
För överallt, Phoebus, erbjuds låtmaterial i 
din ära,
vare sig på fastlandet, uppfödare av kvigor, vare sig det är på öarna;
alla vakttorn behagar dig, de höga topparna 
av de höga bergen och floderna som rinner ut i havet,
uddarna som går ut i vattnet och 
havets vikar. (…)

1. Utdrag ur "Hymn to Zeus" (280 f.Kr C.), av Callimachus

1. "Till Hecate (världens moder)" (skriven i senantik), Anonym

Enodia Triple Hecate, bedårande dam
av de terrestra, vattenlevande varelserna, av det sideriska rummet;
underjordisk, insvept i en gul mantel,
skydda oss med de mörka andarna som hemsöker din dysterhet!
Beröm till dig, Persea, ensam gudom!
Du som har nycklarna till världen, ofelbar,
som leker med rådjuren, nattjägaren,
oövervinnerlig suverän ledd av tjurar,
Vägledande, vårdande nymf, som vandrar genom bergen, lyssna 
till de åkallande som med sina heliga riter vördar din makt,
 leda de högmodiga herdarna till vår sida.

1. "Första söndagens lovsång" (slutet av 300-talet e.Kr.) C.), av Saint Ambrose

evig skapare av ting,
Du styr nätterna och dagarna,
Och omväxlande ljus och mörker
Du lindrar livets trötthet.

Framkallar ljus från skuggorna
Solens härold höjer sina röster:
Nattlig klarhet för resenärer,
Det skiljer natt från natt.

Stjärnan reser sig när han hör det
Och äntligen raderar mörkret från luften,
Varpå myllret av andar
Onda sätter stopp för sina onda gärningar.

Med denna röst som återupplivar nautet
Havets vågor lugnar sig,
Med denna röst till själva stenen
Kyrkan minns sitt fel.

Tuppen sjunger och kallar de sovande
Tillrättavisar fåtöljerna och tillrättavisar
Till de som gör motstånd mot sin sång.
Så låt oss resa oss resolut.

Tuppen sjunger och hoppet återföds,
Återställ hälsan till de sårade,
Tjuvens dolk återvänder till slidan
Och tron ​​vaknar i de fallna,

Lägg dina ögon, Herre, på dem som tvekar,
Och låt alla korrigera ditt utseende:
Med den kommer du att stödja dem som snubblar.
och du kommer att få honom att betala för sitt brott i tårar,

Lys upp våra sinnen med ditt ljus,
Fördriv vårt sinnes fördärv,
och var den första som, tacksam,
Låt våra röster stiga när de låter.

Förhärligad vare den evige Fadern,
Precis som hans Son Jesus Kristus
Och precis som Paraclete Anden,
Nu och för alltid och alltid.

1. "Jag avgudar dig med hängivenhet" (slutet av 1200-talet), av Saint Thomas Aquinas

Jag avgudar dig med hängivenhet, dold Gud,
verkligen gömd under dessa framträdanden.
Mitt hjärta underkastar sig dig fullständigt,
och kapitulerar totalt för att betrakta dig.

När man bedömer dig är synen, beröringen, smaken fel;
men örat räcker för att tro;
Jag tror på allt som Guds Son har sagt:
ingenting är sannare än detta sanningsord.

Endast gudomligheten gömde sig på korset,
men mänskligheten gömmer sig också här;
men jag tror och erkänner båda,
och jag frågar vad den ångerfulla tjuven bad om.

Jag ser inte såren som Tomás såg dem 
men jag bekänner att du är min Gud:
få mig att tro mer och mer på dig,
Får jag vänta på dig och älska dig.

Minnesmärke av Herrens död!
Levande bröd som ger liv åt människan:
Ge min själ att jag lever från dig 
Och må jag alltid njuta av din sötma.

Herre Jesus, gode pelikan,
rena mig, oren, med ditt blod,
från vilken en enda droppe kan frigöras 
av alla brott till hela världen.

Jesus, som jag nu ser gömd,
Jag ber dig att det jag längtar så mycket efter blir uppfyllt:
att när du tittar på ditt ansikte ansikte mot ansikte,
Må jag vara glad att se din härlighet. Amen.

1. Fragment av "Psalm till odödlighet" (tidigt 1800-tal), av José de Espronceda

Hallå, världens skaparlåga,
brinnande tunga av evig kunskap,
ren grodd, fruktbar princip,
att du kedjar döden vid dina fötter!

Du sporrar den inerta materien,
du beordrar henne att träffas för att leva,
du modellerar dess lera och skapar
tusentals varelser av oändliga former.

Störa dina verk förgäves
döden kanske segrar;
av dess kvarlevor räcker upp handen
nya verk triumferande igen. (…)

Om livet i det djupa havet
mannen flyter i evig svängning,
och spilla rikligt med din hand
det kreativa fröet i ditt väsen.

Svag man, höj din panna,
lägg din läpp i dess eviga ström;
du kommer att bli som solen i öster,
du kommer att vara, precis som världen, odödlig.

1. Fragment av "Perus nationalsång" (1821), av José de la Torre Ugarte (text) och José Bernardo Alcedo (musik)

Kör

Vi är fria, låt oss alltid vara det
och innan solen förnekar sina ljus,
att vi missar det högtidliga löftet
att landet upphöjde till den Evige.

 Vers I

Länge peruanerna förtryckte
den olycksbådande kedjan släpade;
dömd till grym tjänstgöring
länge tyst stönade han.
Mer bara det heliga ropet
Frihet! På dess stränder hördes det,
slavindolens skakar,
den förödmjukade nacken höjde.

Vers II

Redan mullret av arga kedjor
att vi hörde tre århundraden av fasa,
av det fria till det heliga ropet
som världen hörde i häpnad, upphörde.
Överallt var Saint Martin inflammerad,
Frihet, frihet, uttalad,
och gunga sin bas Anderna
de meddelade det, också med en röst.

Vers III

Med dess inflytande vaknar folken
och som en blixt sprang åsikten;
från näset till eldens land
från elden till den frusna regionen.
De svär alla att bryta länken
att naturen till båda världarna förnekade,
och bryta den spiran som Spanien,
lutade sig stolt mot båda. (…)

1. "Hymn för den valencianska gemenskapen" (1909), av Maximiliano Thous Orts (text) och José Serrano Simeón (musik)

Att erbjuda nya härligheter till Spanien
Vår region visste hur man kämpar!
redan i verkstaden och i fält klang
kärlekssånger, fridens hymner!
Gå till regionen
som avancerar i triumfmarsch!

Han kommer för att ge min trädgård
rikedomen som den värdesätter,
och vattnet mumlar en sång av glädje
som föddes till rytmerna av morisk gitarr.

befalla konstpaladinerna,
att de erbjuder dig sina lagrar
och vid dina fötter, sultana, vårdar mina trädgårdar
en gobeläng av rosor, tuberos och nejlikor.

De ger en rik skatt
flodstrandarnas apelsinlundar;
hängande klungor av guld
under palmernas valv.

Ljud, den älskade rösten
och i segrande livfulla är de,
gryningsanteckningar
de sjunger regionens triumf.

Låt oss vakna, Valencians!
att vår röst
ljuset hälsar
av en ny sol!

Att erbjuda nya härligheter till Spanien
Vår region visste hur man kämpar!
redan i verkstaden och i fält klang
kärlekssånger, fridens hymner!

Sväva i luften
vår dam!
Ära till fosterlandet!
Länge leve Valencia!
Leva! Leva! Leva!

1. "Mexikansk nationalsång" (1854), av Francisco González Bocanegra (text) och Jaime Nunó (musik)

Kör

Mexikanska till krigsrop
Stålet förbereder sig och bruden,
och låt jorden darra i sina centra
till kanonens höga dån.
Och låt jorden darra i sina centra
till kanonens höga dån.

Vers I

Cina Oh Homeland! dina olivtempel
av frid den gudomliga ärkeängeln,
att i himlen ditt eviga öde
med Guds finger skrevs det.
Men om jag vågar en konstig fiende
vanhelga din jord med dess växt,
tänk Åh älskade land! än himlen
Med varje son gav han dig en soldat.

Kör

Vers II

Krig, krig utan vapenvila mot den som försöker
av landet att fläcka vapenskölden!
krig, krig! de patriotiska fanorna
i vågorna av blod blöt.
Krig, krig! i bergen, i dalen,
de hemska kanonerna dånar
och de klangfulla ekona resonerar
med rösterna från ¡Union! Frihet!

Kör

Vers III

Förut, Homeland, låt dina barn vara försvarslösa
Böj deras nacke under oket,
dina åkrar med blod vattnas,
Hans fot stämplad på blod.
Och dina tempel, palats och torn
kollapsa med en hemsk krasch,
och dess ruiner finns och säger:
Av tusen hjältar var hemlandet här.

Kör

Strof IV

Hemland! Hemland! dina barn svär dig
andas ut sin andedräkt på dina altare,
om bugeln med sin krigiska accent
Kallar dem att kämpa med tapperhet.
Till dig olivgirlangerna!
ett minne för dem av ära!
en lagrar till dig av seger!
en hedersgrav för dem!

Kör

1. "Psalm till Don Pedro Calderón de la Barca på andra hundraårsdagen av hans död" (1881), av Ventura Ruiz Aguilera (text) och Tomás Bretón (musik)

Referenser

• Germ manualer. (s.f.). Konsten att göra verser.
• Montaner, A. (2015). Ordbok över genrer och lyriska modaliteter av latinamerikansk litteratur. DOI: 10.13140/RG.2.1.2607.5368
• Rubio Escudero, C. (2015). Hymn. I Spansk ordbok för internationella litterära termer. Hämtad den 9 maj 2022 från http://www.proyectos.cchs.csic.es/detli/sites/default/files/Himno.pdf

Följ med:

• odes
• Eclogue
• Epigram
• sonetter
• Jag är lyrisk och jag poetisk
• typer av poesi