Typer av kemiska obligationer

När två eller flera atomer bildar en molekyl sammanfogas de med hjälp av a korsning mellan elektroner av dess sista lager, det mest ytliga. Denna union heter Kemisk bindning. För att en kemisk bindning ska bildas måste atomerna ha sina ofullständig oktett, det vill säga mindre än åtta elektroner i sitt sista skal, vilket är det antal som ger dem kemisk stabilitet.

Det finns tre typer av kemiska bindningar:

1. Joniska bindningar
2. Kovalenta bindningar
3. Metallänkar

Joniska bindningar

Joniska bindningar är de där valenselektronerna attraheras av elektrostatiska krafter. Atomen / atomerna som har 1 till 4 valenselektroner kan leverera dem för att bilda bindningen; Detta ger den en positiv laddning, eftersom den skulle bli av med de negativa laddningarna. Å andra sidan kommer atomen / atomerna som har 5 till 7 valenselektroner att kunna ta emot de nödvändiga för att nå 8.

Detta ger dem en negativ laddning, eftersom de tar upp elektroner, som är negativa. Det faktum att elektroner kan fångas eller levereras 

ger atomerna den elektriska laddningen. Enligt Coulombs lag bildades avgifterna på båda atomerna de kommer att locka varandra med en kraft, vilket är elektrostatiken som nämns ovan. Negativa laddningar lockar positiva laddningar och vice versa. Motsatta avgifter lockar. När den här kraften binder samman dem bildas molekylen.

Joniska bindningar förekommer mestadels mellan metall och icke-metallatomer. Metaller ger upp sina elektroner och bär alltid en positiv laddning och deltar som en katjon (+). Icke-metaller är elektronreceptorer och bär i allmänhet en negativ laddning, delta som anjoner (-) men det händer också att de har en positiv laddning, detta när de bildar grupper av laddade atomer kallad radikalersom ammonium NH₄⁺, karbonat CO₃^-2, fosfat PO₄^-3.

Bland de kemiska föreningarna som bildas av jonbindningar finns:

• Binära salter
• Oxisales

När dessa ämnen löses i vatten de tar avstånd, nämligen separeras i deras elektriska laddningar och dessa dispergeras i vattnet tillsammans med vätejonerna H⁺ och hydroxyl (OH^-) som bildar vatten. Blandningen som bildas är en lösning som kallas elektrolyt.

• Fortsätt läsa: Joniskt band

Kovalenta bindningar

Kovalenta bindningar är de där elektroner delas utan att lossa dem från atomenutan att det bildas elektriska laddningar. Atomerna hålls samman genom närhet och använder den kraft som kärnan drar till sig elektroner med. När bindningen väl har bildats kommer de två eller flera kärnorna i atomerna att dra till sig de delade elektronerna och därmed uppfylla oktettregeln och göra molekylen stabil.

Det finns flera former av kovalent bindning, och de är:

• Kovalent bindning
• Koordinera kovalent bindning
• Polär kovalent bindning
• Icke-polär kovalent bindning

De kovalent bindning Det är precis som det som beskrivs i början. De deltagande atomerna delar elektroner så att de alla har sin fullständiga oktett. Det finns inga elektriska laddningar här, eftersom inga elektroner kastas, de delas bara.

I koordinera kovalent bindning det är bara en atom som bidrar med alla elektroner som är nödvändiga för bindningen. Den andra atomen binder helt enkelt ihop och tar dessa elektroner som sina egna. Molekylen bildas så här. Detta är exempelvis fallet med svavelsyra H₂SW₄ där svavel delar två par elektroner med syreatomer.

I polär kovalent bindning, lutas krafterna mellan atomerna till ena sidan av molekylen. Detta när det finns olika typer av atomer i molekylen. Denna kraft mäts i Debye-enheter, och ju högre dess värde på ena sidan av molekylen desto mer polärt blir det. Detta innebär att stolpar bildas i strukturen, och det är därför de får detta namn. Dess krafter är asymmetriska.

I icke-polär kovalent bindning, är krafterna mellan atomerna enhetliga genom hela molekylen och därför bildas inga poler i dess struktur. Det fungerar som en enda enhet och det är därför det är mycket svårt, nästan omöjligt, att dela upp lasten. Detta gör det olösligt i vatten. Detta är fallet med föreningar såsom alkaner, som har samma krafter genom hela molekylen. Dess krafter är symmetriska.

• Fortsätt läsa: Kovalent bindning

Metallisk bindning

Atomerna i en metall hålls samman med hjälp av metallbindningar. I denna typ av bindning dras elektronerna till alla atomer till att bilda ett kristallint galler som förblir fast. Bindningarna i kristallgitteret har alla elektroner med varandra och anordnade att bära elektrisk ström och värme när den överförs till dem. I övergångsmetaller är denna struktur av metallbindningar mer anmärkningsvärd, eftersom deras atomer är större.

Exempel på jonbindning

Några ämnen som har jonbindningar är:

1. NaCl-natriumklorid. Dess joner är Na⁺ och Cl^-.
2. Kaliumklorid KCl. Dess joner är K⁺ och Cl^-.
3. Kalciumklorid CaCl₂. Dess joner är Ca⁺² och Cl^-.
4. Magnesiumklorid MgCl₂. Dess joner är Mg⁺² och Cl^-.
5. Strontiumklorid SrCl₂. Dess joner är Sr⁺² och Cl^-.
6. Bariumklorid BaCl₂. Dess joner är Ba⁺² och Cl^-.
7. Aluminiumklorid AlCl₃. Dess joner är Al⁺³ och Cl^-.
8. Na-natriumsulfat₂SW₄. Dess joner är Na⁺ Och så₄^-2.
9. Kalium K-sulfat₂SW₄. Dess joner är K⁺ Och så₄^-2.
10. Kalciumsulfat CaSO₄. Dess joner är Ca⁺² Och så₄^-2.
11. Kalciumsulfat MgSO₄. Dess joner är Mg⁺² Och så₄^-2.
12. Strontiumsulfat SrSO₄. Dess joner är Sr⁺² Och så₄^-2.
13. Bariumsulfat BaSO₄. Dess joner är Ba⁺² Och så₄^-2.
14. Na-natriumfosfat₃PO₄. Dess joner är Na⁺ och PO₄^-3.
15. Kalium K-fosfat₃PO₄. Dess joner är K⁺ och PO₄^-3.
16. Magnesiumfosfat Mg₃(PO₄)₂. Dess joner är Mg⁺² och PO₄^-3.
17. Kalciumfosfat Ca₃(PO₄)₂. Dess joner är Ca⁺² och PO₄^-3.
18. Aluminiumfosfat AlPO₄. Dess joner är Al⁺³ och PO₄^-3.
19. Järnfosfat Fe₃(PO₄)₂. Dess joner är Fe⁺² och PO₄^-3.
20. Järnfosfat FePO₄. Dess joner är Fe⁺³ och PO₄^-3.

Exempel på kovalent bindning

Några ämnen som innehåller kovalenta bindningar är:

1. Metan CH₄.
2. Etan C₂H₆.
3. Propan C₃H₈.
4. Butan C₄H₁₀.
5. Pentan C₅H₁₂.
6. Hexan C₆H₁₄.
7. Heptan C₇H₁₆.
8. Octane C₈H₁₈.
9. Propylen CH₂= CH₂–CH₃.
10. Acetylen C₂H₂.
11. Metylalkohol CH₃
12. Etylalkohol C₂H₅
13. Propylalkohol C₃H₇
14. Isopropylalkohol CH₃CH (OH) CH₃.
15. 2-propanon eller aceton CH₃Bil₃.
16. Formaldehyd HCHO.
17. Acetaldehyd CH₃
18. Propionaldehyd CH₃CH₂
19. Butyraldehyd CH₃CH₂CH₂
20. Myrsyra HCOOH.

Exempel på metallbindning

Några ämnen som ger metallbindning är:

1. Zink Zn
2. Kadmium Cd
3. Koppar Cu
4. Silver Ag
5. Guld Au
6. Nickel Ni
7. Palladium Pd
8. Platinum Pt
9. Cobalt Co.
10. Rhodium Rh
11. Iridium Go
12. Järn Fe
13. Ruthenium Ru
14. Osmium Os
15. Mangan Mn
16. Krom Cr
17. Molybden Mo
18. Wolfram W.
19. Vanadium V.
20. Zrconium Zr

Följ med:

• Atomer
• Jon
• Metaller
• Inga metaller
• Alkanes
• Lösningar