• Administrering
  • Spanska Lektioner
  • Samhälle.
  • Kultur.
  • Swedish
    • Arabic
    • Bulgarian
    • Croatian
    • Czech
    • Danish
    • Dutch
    • English
    • Estonian
    • Finnish
    • French
    • Georgian
    • German
    • Greek
    • Hebrew
    • Hindi
    • Hungarian
    • Indonesian
    • Italian
    • Japanese
    • Korean
    • Latvian
    • Lithuanian
    • Norwegian
    • Persian
    • Polish
    • Portuguese
    • Romanian
    • Russian
    • Serbian
    • Slovak
    • Slovenian
    • Swedish
    • Thai
    • Turkish
    • Ukrainian
  • Twitter
  • Facebook
  • Instagram
  • Energi- och kemiska reaktioner
    • Vetenskap.
    • Lär Känna Oss
    • Psykologi. Topp Definitioner
    • Historia. Topp Definitioner

    Energi- och kemiska reaktioner

    Kemi   /   by admin   /   July 04, 2021

    Allt kemisk reaktion bära med sig a förändring i energi, på grund av omvandlingen av de ämnen som deltar i den. Energi kan manifestera sig på olika sätt:

    • Varm
    • Inre energi
    • Aktiverings energi

    Värme vid kemiska reaktioner

    De molekyler av kemiska föreningar de bildas av länkar som bär en energi ingår, som håller atomerna ihop. När en kemisk reaktion inträffar genomgår de deltagande molekylerna bryta några av dessa länkar, vilket orsakar en variation i energi. Det verkar vanligtvis som en förändring av värmen.

    De varm i kemiska reaktioner mäts det av Enthalpy (H), som är en termodynamisk mängd som beskriver de termiska förändringarna som bringas till konstant tryck. Det mäts i kalorier per mol (cal / mol)och beräknas för varje förening i reaktionen med följande formel:

    Ah = mCpΔT

    Var:

    ΔH: förändring av ämnets entalpi

    m: ämnets massa som deltar i reaktionen

    Cp: ​​ämneets specifika värme vid konstant tryck

    AT: temperaturförändring i reaktionen

    Om de deltar i den kemiska reaktionen element betraktas deras entalpi som 0 eftersom ingen energi har investerats i att forma dem.

    instagram story viewer

    För en fullständig reaktion, vars form är:

    2A + B -> 3C + D.

    Entalpi kommer att uppstå genom att göra en subtraktion:

    Enthalpy of reaction = Enthalpy of products - Enthalpy of reactants

    Ahreaktion = Ah (3C + D) - Ah (2A + B)

    Var och en av entalpierna kommer att bära koefficienten med vilket ämnet verkar i reaktionen (antalet mol. För A är det i detta fall 2, och det kommer att multiplicera värdet av entalpi.

    Till exempel för propanförbränningsreaktionen:

    C3H8(g) + 5O2(g) -> 3CO2(g) + 4H2O (l)

    AhC3H8 = -24820 cal / mol

    AhELLER2 = 0 kal / mol

    AhCO2 = -94050 cal / mol

    AhH2O = -68320 cal / mol

    Enthalpy of reaction = Enthalpy of products - Enthalpy of reactants

    Ahreaktion = [3 (-94050 cal / mol) + 4 (-68320 cal / mol)] - [-24820 cal / mol + 5 (0)]

    Ahreaktion = [-282150 + (-273280)] – (-24820)

    Ahreaktion = -555430 + 24820

    Ahreaktion = -530610 cal / mol

    Typer av kemiska reaktioner enligt värme

    Kemiska reaktioner kommer att klassificeras i två typer beroende på värmen i dem:

    • Exoterma reaktioner
    • Endotermiska reaktioner

    De exoterma reaktioner är de där ämnena under interaktionen har släppt ut värme. Detta är exempelvis fallet med en stark syra som kommer i kontakt med vatten. Lösningen värms upp. Det förekommer också vid förbränning av kolväten, som släpper ut värme i form av eld, tillsammans med koldioxid CO2 och vattenånga H2ELLER.

    De endotermiska reaktioner är de i vilka för att börja reagera måste reaktanterna få värme. Det är från en viss värme som produkterna börjar genereras. Detta är exempelvis fallet med genereringen av kväveoxider, för vilka det måste finnas en stor mängd värme i processen för att syre och kväve ska kunna förenas i en förening.

    Intern energi i kemiska reaktioner

    De inre energi (U, E) för ett ämne är summan av kinetiska och potentiella energier för alla dess partiklar. Denna storlek ingriper i de kemiska reaktionerna i entalpi beräkningar:

    AH = AU + PAV

    Denna entalpiformel är baserad på termodynamikens första lag, som är skriven:

    ΔQ = ΔU - ΔW

    Var:

    F: värme från ett termodynamiskt system (som kan vara en kemisk reaktion). Det mäts i kalorier per mol, precis som entalpier.

    ELLER: Intern energi i det termodynamiska systemet.

    W: Mekaniskt arbete för det termodynamiska systemet och beräknas med produkten av trycket och volymförändringen (PAV).

    Aktiveringsenergi i kemiska reaktioner

    De aktiverings energi är den mängd energi som bestämmer början av kemiska reaktioner, enligt följande:

    • Om aktiveringsenergin är för kortkommer reaktionen att vara spontandet vill säga det kommer att börja på egen hand och reagensen kommer att transformeras bara genom att komma i kontakt.
    • Om aktiveringsenergin det är lågtmåste du lägga till lite energi i reagensen så att de kan börja interagera.
    • Om aktiveringsenergin är högmåste tillräckligt med energi investeras för att reaktionen ska kunna ske.
    • Om aktiveringsenergin det är mycket högtmåste vi tillgripa det så kallade katalysatorer, för att göra det mer tillgängligt.

    De katalysatorer De är kemiska ämnen som inte deltar i omvandlingen av kemiska reaktioner, men är ansvariga för att påskynda dem, minskande aktiveringsenergi så att reaktanterna börjar bli produkter.

    En spontan reaktion är till exempel en som finns i mänsklig metabolism: spontan dekarboxylering av acetoacetat att bli aceton, i vägen för syntes av ketonkroppar. Det behöver inte genomföras enzymer.

    Kemisk jämvikt och LeChateliers lag

    LeChateliers lag är den som styr jämvikten i kemiska reaktioner, och den säger:

    "Varje stimulans som ges till en kemisk reaktion i jämvikt kommer att få den att reagera genom att motverka den, upp till en annan jämviktspunkt"

    LeChateliers lag kan beskrivas enligt variablerna tryck, volym och koncentration:

    • Huruvida öka trycket till reaktionen kommer den att riktas mot var mindre mol bildas, antingen mot reaktanterna eller mot produkterna.
    • Huruvida minska trycket reaktionen kommer den att gå till där fler mol genereras, antingen mot reaktanterna eller mot produkterna.
    • Huruvida höja temperaturen till reaktionen kommer den att gå dit var värmen absorberas (endoterm reaktion), antingen på direkt sätt (från reaktanter till produkter) eller på motsatt sätt (från produkter till reaktanter).
    • Huruvida sänka temperaturen till reaktionen kommer den att gå till var värmen släpps (exoterm reaktion), antingen på direkt sätt (från reaktanter till produkter) eller på motsatt sätt (från produkter till reaktanter).
    • Huruvida ökar koncentrationen av ett reagenskommer reaktionen att riktas till att generera fler produkter.
    • Huruvida minskar koncentrationen av en produktkommer reaktionen att riktas för att generera fler reagens.

    Faktorer som ändrar hastigheten för en reaktion

    De reaktionens hastighet är koncentrationen av reaktanterna (i mol / liter) som konsumeras för varje tidsenhet.

    Det finns sex faktorer som påverkar denna hastighet:

    • Koncentration
    • Tryck
    • Temperatur
    • Anliggningsyta
    • Reagensens natur
    • Katalysatorer

    De koncentration är mängden reagens för varje volymenhet (mol / liter). Om en mängd tillsätts svarar reaktionen genom att generera produkter snabbare.

    De Tryck det påverkar bara om reaktanterna och produkterna är gaser. Reaktionen kommer att svara enligt LeChatelier-lagen.

    De temperatur gynnar reaktioner beroende på om de är endotermiska eller exoterma. Om det är endotermiskt kommer en temperaturökning att påskynda reaktionen. Om den är exoterm, kommer en minskning av temperaturen att driva den.

    De anliggningsyta Det hjälper reagenspartiklarna att spridas bättre mellan varandra, så att reaktionen accelereras och produkterna nås snabbare.

    De reagensens natur, som består av dess molekylära struktur, bestämmer reaktionshastigheten. Till exempel neutraliseras syror som saltsyra (HCl) omedelbart, även aggressivt, av baser som natriumhydroxid (NaOH).

    De katalysatorer De är kemiska ämnen som inte är inblandade i reaktionen, men som är ansvariga för att påskynda eller fördröja interaktion mellan reaktanterna. De marknadsförs i en fysisk form som ger ett bra kontaktområde.

    Exempel på energi i kemiska reaktioner

    Förbränningsvärmen för olika kemikalier visas nedan:

    Metan: CH4 + 2O2 -> CO2 + 2H2ELLER

    ΔH = -212800 cal / mol (avger värme, det är exotermiskt)

    Etan: C2H6 + (7/2) O2 -> 2CO2 + 3H2ELLER

    ΔH = -372820 cal / mol (avger värme, den är exoterm)

    Propan: C3H8 + 5O2 -> 3CO2 + 4H2ELLER

    ΔH = -530600 cal / mol (avger värme, det är exotermiskt)

    Butan: C4H10 + (13/2) O2 -> 4CO2 + 5H2ELLER

    ΔH = -687980 cal / mol (avger värme, det är exotermiskt)

    Pentan: C5H12 + 8O2 -> 5CO2 + 6H2ELLER

    ΔH = -845160 cal / mol (avger värme, den är exoterm)

    Etylen: C2H4 + 3O2 -> 2CO2 + 2H2ELLER

    ΔH = -337230 cal / mol (avger värme, det är exotermiskt)

    Acetylen: C2H2 + (5/2) O2 -> 2CO2 + H2ELLER

    ΔH = -310620 cal / mol (avger värme, det är exotermiskt)

    Bensen: C6H6 + (15/2) O2 -> 6CO2 + 3H2ELLER

    ΔH = -787200 cal / mol (avger värme, är exoterm)

    Toluen: C7H8 + 9O2 -> 7CO2 + 4H2ELLER

    ΔH = -934500 cal / mol (avger värme, den är exoterm)

    Etanol: C2H5OH + 3O2 -> 2CO2 + 3H2ELLER

    ΔH = -326700 cal / mol (avger värme, den är exoterm)

    Taggar moln
    • Kemi
    Betyg
    0
    Visningar
    0
    Kommentarer
    Rekommendera till vänner
    • Twitter
    • Facebook
    • Instagram
    PRENUMERERA
    Prenumerera på kommentarer
    YOU MIGHT ALSO LIKE
    • Koncept i definition ABC
      Miscellanea
      04/07/2021
      Koncept i definition ABC
    • Koncept i definition ABC
      Miscellanea
      04/07/2021
      Koncept i definition ABC
    • Koncept i definition ABC
      Miscellanea
      04/07/2021
      Koncept i definition ABC
    Social
    6383 Fans
    Like
    9757 Followers
    Follow
    8280 Subscribers
    Subscribers
    Categories
    Administrering
    Spanska Lektioner
    Samhälle.
    Kultur.
    Vetenskap.
    Lär Känna Oss
    Psykologi. Topp Definitioner
    Historia. Topp Definitioner
    Exempel
    Kök
    Grundläggande Kunskap
    Bokföring
    Kontrakt
    Css
    Kultur Och Samhälle
    Meritförteckning
    Rätt
    Design
    Konst
    Jobb
    Omröstningar
    Uppsatser
    Skrifter
    Filosofi
    Finansiera
    Fysik
    Geografi
    Berättelse
    Mexikos Historia
    Asp
    Popular posts
    Koncept i definition ABC
    Koncept i definition ABC
    Miscellanea
    04/07/2021
    Koncept i definition ABC
    Koncept i definition ABC
    Miscellanea
    04/07/2021
    Koncept i definition ABC
    Koncept i definition ABC
    Miscellanea
    04/07/2021

    Taggar

    • Grundläggande Kunskap
    • Bokföring
    • Kontrakt
    • Css
    • Kultur Och Samhälle
    • Meritförteckning
    • Rätt
    • Design
    • Konst
    • Jobb
    • Omröstningar
    • Uppsatser
    • Skrifter
    • Filosofi
    • Finansiera
    • Fysik
    • Geografi
    • Berättelse
    • Mexikos Historia
    • Asp
    • Administrering
    • Spanska Lektioner
    • Samhälle.
    • Kultur.
    • Vetenskap.
    • Lär Känna Oss
    • Psykologi. Topp Definitioner
    • Historia. Topp Definitioner
    • Exempel
    • Kök
    Privacy

    © Copyright 2025 by Educational resource. All Rights Reserved.