Definition av Internationella brottmålsdomstolen

Alla typer av avskyvärda brott har begåtts på 1900-talet. Bland dem kan vi lyfta fram dem som är relaterade till första världskriget, de som begåtts i fd Jugoslavien eller folkmordet i Rwanda. Man kan säga att dessa situationer har väckt samvete mänskligheten. Det är i detta sammanhang som Internationella brottmålsdomstolen måste förstås.

Internationella brottmålsdomstolen, vars säte är i staden Haag i Nederländerna, är en permanent domstol som har behörighet att pröva dessa brott av extrem gravitation och det försöket mot fred, välbefinnande och säkerhet på planeten.

Denna domstol började sitt liv 1998 efter att ha ratificerats av totalt 120 nationer i världen.

Syftet med Internationella brottmålsdomstolen och dess jurisdiktion

Dess huvudsyfte är att pröva dem som har begått brott som påverkar det internationella samfundet, såsom krigsförbrytelser, folkmord eller brott mot Det skadar mänskligheten. De brott som kan prövas måste ha begåtts efter den 1 juli 2002. Å andra sidan har Internationella brottmålsdomstolen behörighet över de brott som har gjorts har begåtts av ett land som består av nationer som har ratificerat existensen av nämnda domstol.

Men om FN: s säkerhetsråd hänvisar till domstols åklagaren ett brott begått i territorium i en FN-medlemsstat kan brottmålsdomstolen acceptera att nämnda brott prövas.

Internationella brottmålsdomstolen syftar till att komplettera nationella straffrättsliga system

Denna domstol är inte avsedd att ersätta de vanliga domstolarna i Rättvisa årtionde nation, men för att komplettera dem. Således, när ett land inte gör en rättegång mot mänskligheten, har Internationella brottmålsdomstolen rätt att agera enligt den rättsliga principen om komplementaritet.

Domstolens olika organ

Organen som utgör Internationella brottmålsdomstolen är följande: ordförandeskapet, kamrarna, åtalet och sekreteraren. Var och en av dem har specifika funktioner. Ordförandeskapet består av tre domare (en är presidenten och två vice ordförande) som representerar mänskligheten i dess arbete för att förvalta rättvisa. Domstolens beslut fattas av domarna som är organiserade i grupper eller kammare. (Det finns tre typer av rum: för preliminära frågor, i första instans fall och för överklaganden).

Det finns totalt 18 magistrater i domstolen, som väljs av de stater som ingår i den. Naturligtvis väljs domare utifrån deras integritet, opartiskhet och deras värde. professionell i juridiska frågor.

Samtidigt utförs urvalet av domare med hänsyn till de olika rättsliga modellerna existerande i det internationella sammanhanget och å andra sidan med ett rättvist kriterium mellan män och kvinnor, alltså som en distribution lika rättvis geografisk plats.

Foton: Fotolia - Niyazz / Bilan 3D