Definition av social kognition

Social kognition avser en uppsättning interna (kognitiva) processer som genom deras integration möjliggör adekvat interaktion mellan individen i den sociala miljö där fynd.

Enligt Aristoteles filosofiska ståndpunkt är människor sociala djur, möjligen störst av allt, eftersom han nästan från början av sitt liv kräver att leva i ett samhälle av harmoniskt sätt. Människor som lever i samhället kräver ordentliga socialiseringsmönster. Även om vi i vissa fall kan ha en rad regler och roller som talar om för oss hur vi ska bete oss i situation som vi befinner oss i, vad som händer i tvetydiga situationer där vi inte har ett tydligt manus beteendemässigt? Hur utför vi den bedömning som skulle indikera det bästa sättet att agera i den osäkra situationen?; ja, det är i processerna som integrerar social kognition där svaren på dessa frågor finns.

Social kognition bör förstås som en uppsättning interna processer som tillåter och underlättar interaktion mellan individer i en social eller kulturell grupp, och representerar därför ett element avgörande. Social kognition bygger på utbyte av socialt delad information och i form av signaler som möjliggöra inhämtande av information från övriga ämnen som ingår i den situation som genomförs cape. Det vill säga, även om det kommer att finnas tillfällen då det inte kommer att finnas tydligt definierade regler för att bestämma hur vi ska agera, i samma miljö och i andra människors beteende kommer vi att hitta implicit information som ger oss en viss klarhet om hur vi beter oss. Som tidigare nämnts hänvisar social kognition inte till en enskild process, snarare till en uppsättning processer; Några av dem beskrivs nedan.

Tillgänglighet och underlättande

Som nämnts i början av denna text uppstår elementen i social kognition när vi står inför tvetydiga situationer. Dessa situationer kan tolkas på olika sätt av de personer som upplever dem. Ett element som tillåter tolkningen av detta är tillgängligheten som syftar på "lättheten" som vi har för att kunna extrahera informationen från en konstruktion ur vårt minne för att avgöra om situationen är en av fientlighet eller hjärtlighet. På detta sätt, ju mer tillgänglig informationen om en stimulans är, desto snabbare blir tolkningen av situationen. På samma sätt kompletteras tillgängligheten av en annan process som kallas facilitering, som syftar på alla de metoder som inte är påträngande men som utsätter individer för relevant information för utvärdering av situationen, anser vissa författare att underlättande också kan hänvisa till priming-effekt (för mer information om detta sista fenomen föreslås att du granskar kapitel 11 "Anchors" i boken Thinking fast, thinking slowly av Daniel Kahnemann*)

Enligt utredningen kring dessa fenomen verkar det som om vissa individer har en permanent tillgång till vissa element; sålunda tenderar dessa människor att tolka verkligheten enligt dessa element. Ett problem förknippat med permanent tillgänglighet är att människor kan se sin verklighet från endast ett perspektiv.

Assimilerings- och kontrasteffekter

Även om situationen kan vara tvetydig i betydelsen avsaknad av tydliga beteendemanus, är den inte undantagen från ett sammanhang som kommer att påverka tolkningen. På så sätt hänvisar sammanhanget till alla de faktorer som utgör den aktuella situationen genomför och som påverkar förväntningar, mål, upplevelser och till och med sinnestillstånd. muntra upp. I denna mening är det känt att när vi gör tolkningar av verkligheten så gör vi det utifrån kompatibilitet med tillgängliga element (t.ex. om vi är på dåligt humör tolkar vi verkligheten med en vision pessimistisk). Det finns dock tillfällen då underlättande effekten kan uppstå kontinuerligt. till effekten av tillgänglighet, vilket gör att det blir en "omvärdering" baserad på detta nya information; Detta fenomen kallas kontrasteffekten.

tillskrivningar

Social kognition tillåter inte bara att göra bedömningar om vilket beteende vi ska utföra, den tillåter oss också att ge förklaringar till de händelser och händelser som vi upplever. Teorin om tillskrivningar som utvecklats av Fritz Heider föreslår att individer är "psykologer naiv", eftersom vi alltid försöker ge en möjlig förklaring till de beteenden som vi observerar som utförs Av andra. I denna mening kan tillskrivningarna som vi gör vara interna eller externa; När det gäller det förra förklaras beteenden av individuella egenskaper (t.ex. personlighetsdrag, intelligens, etc.). Externa attributioner avser för sin del förklaringen av situationella element i sammanhanget.

Referenser

Kimble, C., Hirt, E., Diaz-Loving, R., Hosch, H., Lucker, G. W. & Zarate M. (2002) 8 kap. Social påverkan: Lydnad, konformitet och självgodhet. i c. Kimble, E. Hirt, R. Diaz-Loving, H. Hosch, G.W. Lucker & M. Zárate (Red.) Social Psychology of the Americas. (1:a. Utg. pp. 197-224). pearson.